Nästan på dagen för ett år sedan hade jag kunnat ge min själ i utbyte mot ett möte med en viss person. Men mötet kunde inte bli förrän jag var redo. Det var jag tydligen i dag.
Han vinkade entusiastiskt och såg ärligt glad ut över att se mig. Jag vinkade tillbaka, men passerade på avstånd. No hard feelings, men jag är klar och har inget mer att säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar