Plus

Semestern är slut, jag lever på lånade pengar, har PMS, knappt rökt något på hela veckan och på fredag är det deadline för månadens artiklar.

Men kanske fick humöret en snedtändning för det är länge sedan jag kände mig så harmonisk och full av energi. Eller så är jag bara hypad. Men faktum är att veckan, förutom mina små ilskna utbrott på musen och duvjäveln, varit mycket bra och troligen fortsätter så. Jag har tagit tre stycken en och en halv timme långa promenader sedan i söndags, haft ett bra möte med intressanta människor, ligger bra till med jobbet och har skrivit en artikel jag är riktigt nöjd med vilket mycket sällan händer, börjat läsa en bok som heter "Kvinna, reporter" som stått i min bokhylla sedan den kom ut 1994 och därmed brutit min våg av "bara-läsa-ytliga-deckare".

På fredag 15.30 sätter jag mig på bussen till Tarifa.

Nu skulle jag kunna skriva "...för att tillbringa helgen i kärlekens tecken, massor av vitt vin, oändliga stränder och romantiska solnedgångar..." Men för det är det lite för många barn och hundar som ska delta i aktiviteterna. Å andra sidan är jag lika glad för det. För jag är lite kär i de där barnen också. Hur skulle jag kunna låta bli? Flickan, 9 år, sa efter att ha känt mig en timme, det var just i Tarifa, "kom så ska vi utforska!" Och utforskade gjorde vi; klippor och skrev, vattenvikar, sopor och övergivna vattenskotrar. Sedan hon tagit min hand satt jag inte ned mer den dagen. Men kom hem lycklig och full av blåmärken, skrubbsår och träningsvärk.