För ett litet tag sedan skrev Therese om att svensk sommar inte bara är semester och sol som skiner utan också innebär en massa krav och stress. Jag känner väldigt väl igen mig. Svensk höst är definitivt min årstid, då känner jag liksom Tom Hanks i You´ve got mail för att köpa nyvässade blyertspennor i glada färger. Hösten är pånyttfödelse. Sommaren, eller vilken annan dag eller storhelg som helst, där man förväntas ha ovanligt roligt, eller vara lyckligare än någonsin, är väldigt mycket en långdragen känsla av "borden". Man kan tydligt höra föräldrar, dagisfröknar och lärares röster i ens inre klämkäckt säga "pass på, ut och lek nu medan solen skiner".
Men om jag inte vill? Spelar ingen roll. I Sverige skiner solen en dag. Det kan i värsta fall vara den sista den sommaren. Du måste.
I alla fall, så är det inte i Spanien. Solen har skinit och idag var det över 35 grader varmt och jag har inte gått utanför dörren sedan igår förmiddag. Igår pysslade jag med annat, framför allt läsa. Idag har jag jobbat. Och jag behöver inte ha det minsta dåligt samvete. Däremot fick jag äta popcorn till kvällsmat eftersom jag inte hade så mycket annat hemma...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Har bytt adress... om du har vägarna förbi är det trevligt.
Ok, nu fattar jag det med popcornen... Sov Gott!
Det är sâ sent att jag har blivit pigg igen ;-)
verbal k: Tackar för inbjudan, givetvis kikar jag förbi! Jag undrade lite var du hade blivit av!
anna malaga: Tack! Jag vet vad du menar, jag kunde dock inte låta bli att ta betalmotorvägen så det gick snabbt och smidigt hem!
Skicka en kommentar