Jag fortsatte min resa i SVT:s underbara värld och såg Fredrik Lindströms "Världens modernaste land" om den svenska singeln. Intressant och underhållande med tillbakablickar till den svenska synden som spreds i italienska dokumentärer, om svensk sexualundervisning på 60-talet och om dagens samhälle där över 40 procent av hushållen är ensamhushåll.
Väljer vi att leva ensamma för att vi är individualister som sätter friheten framför familjelivets tråkiga trygghet? Eller är den största anledningen att vi helt enkelt inte lyckas hitta någon att leva med? Är glorifieringen av singellivet a la "Sex & the city" en efterkonstruktion för att vi ska klara av att leva med oss själva? Eller skulle vi välja det även om vi hade andra alternativ?
Jag vet inte hur stor procent av de spanska hushållen som är ensamhushåll, men jag gissar att de är betydligt färre än i Sverige. När jag flyttade från min förra lägenhet som jag delade med en kompis, tittade folk på mig med ledsna ögon, tyckte synd om mig och undrade varför jag valde att leva ensam. Skulle det inte bli väldigt... ensamt?
Å andra sidan, att spanjorerna inte lever själva beror egentligen inte heller på att de alltid väljer det av fri vilja. Trots att spanska ungdomar är extremt välutbildade tjänar många inte mer än 1 000 euro i månaden (netto). De är inte vana vid att hyra bostad utan stannar hos föräldrarna tills de kan köpa en lägenhet. I Málaga får du inget under 150 000 euro. Om du bestämmer dig för att hyra, går i vilket fall som helst halva lönen åt till att bara bo och merparten väntar tills de flyttar ihop med sin partner innan de flyger ur boet.
Problemet är också den stora bristen på lägenheter. Det finns ingen allmännytta och många privata fastighetsägare drar sig för att hyra ut. Resultatet är att hundratusentals lägenheter står tomma. Spanska politiker har föreslagit att ägarna ska straffas genom en extra fastighetsskatt alternativt böter om de inte hyr ut sina lägenheter.
Jag tycker hela debatten är ett tecken på att den svenska modellen med en viss mängd kommunala lägenheter, inte är så dum trots allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Här har du problemet med att vara singel i Stockholm. Det skadar ju inte att han är söt som en godiskaramell! :)...
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2622&a=611120
Oj, jäklar, det där var mitt i prick! Och det är universalt, gäller i Málaga också... tyvärr. Och jag som inte kan spela spel. När jag inte svarar på sms eller inte hör av mig när det blivit tyst, då är det för att jag inte är intresserad... och det finns inget som i så hög grad får killarna att sukta efter en. Och blir man intresserad, och visar det, då skrämmer man iväg dem... Suck. Moment 22...
Ah, vilken rolig och träffande artikel. Och visst var han sööööt....
Skicka en kommentar