Enligt Dr Phil gör vi människor bara saker som fungerar. Alla våra beteenden ger oss någon slags belöning. Annars hade vi inte gjort det. Det låter ju logiskt.
Grejen är att mönstret inkluderar även allt det där vi gör som vi egentligen inte tycker ett dugg om. Våra ovanor.
Jag biter på naglarna, skjuter upp saker till morgondagen, äter för lite frukt, blir kär i fel killar och grubblar för mycket därför att jag får någon slags belöning för det.
Hemligheten är att identifiera belöningarna. Då kan jag sluta med dem och ovanorna försvinner av sig själv. Skitenkelt!
Vad får jag då för belöning för ovanstående?
- Jag biter på naglarna för att det är kul (nej, jag är INTE nervös)
- Jag skjuter upp saker till morgondagen för att slippa göra dem nu
- Jag äter för lite frukt för att frukt är tråkigt och för att jag ska slippa handla hem den
- Jag blir kär i fel killar för att jag ska kunna fortsätta hävda att jag alltid blir kär i fel killar
- Jag grubblar för mycket troligen för att jag har för lite annat att tänka på
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag fattar inte, betyder det att man inte kan - eller ska - göra något åt sina ovanor?
Jag biter oxå på naglarna, och om jag gör det för att det är kul borde det ju vara lite svårt att försöka få sig själv att ha tråkigare?
Eller har jag missuppfattat hela grejen?
Jag fattar inte heller riktigt... Men om vi kommer på orsaken till varför vi kan fortsätta att göra vissa saker, om "belöningen" avslöjas, ska det vara svårare att fortsätta lura sig själv. Nåt sånt... Och du kanske inte biter på naglarna för att det är kul... Och om du nu gör det, skulle du kanske komma på nåt annat att göra som är ännu roligare.
Det där med belöningen har en del att göra med att vi är gjorda för att leva i naturen, inte i ett samhälle där det är lätt att fâ tag pâ allt. Vâr hjärna mâste alltid arbeta för högvarv för att kunna klara oss i naturen. Om vi dâ inte har nâgra faror runt omkring oss, hittar vi en massa annat att fundera pâ, därav grubblandet.
Vârt extrema sockerbegär, t.ex. beror pâ att vi har mâste ha ett ständigt energitillskott för att klara oss. Prova att ta bort allt socker ut din mat i nâgra dagar, sâ blir du riktigt sugen pâ frukt.
Vad svamlig jag blir av förmiddagskaffet ;-)
Ja, du har alldeles rätt Anna. Det är inte så att jag inte tycker om frukt, men jag tycker bättre om choklad. Fanns inget choklad kanske jag med lycka skulle äta bananer!
Skicka en kommentar