Badmössa - en självklarhet?

I dag skulle jag och min kompis K skämma bort oss med en dag på O2 Wellness Centre. Simma, kanske gymma lite, bada jacuzzi, basta och bara njuta. Stället är ganska nytt och verkar hellyxigt, rätt dyrt att bli medlem, men 12 euro för en heldag är inte så farligt.
Ordentliga flickor som vi är var vi uppe i tid och strosade glada i hågen dit, fulla av illusioner. Av flickan i kassan fick vi veta vad som väntade, hur allting fungerade och vilka olika sorters medlemskap som fanns om vi var intresserade.
När vi lägger upp pengarna på disken säger hon "och ni har badmössa och badskor? Det är obligatoriskt." Vi tittar på varandra. På henne. Skakar lite ledset på huvudet. Nej..? Väntar liksom på att hon ska erbjuda oss någon ful engångsvariant. Men icke. Hon bara tittar lite beklagande tillbaka och säger inget alls. Inte ord.
Vi fick helt enkelt inte komma in utan badmössa och badskor. Och hon hade inget att sälja till oss.

Så istället för att vara sunda och ta hand om våra kroppar, drack vi tre stora "clara con limón" (öl med Fanta citron) och gick en promenad längs med havet. Och var rätt nöjda med livet ändå, om än dock lite besvikna över att ha blivit lurade på vår spa-dag.
Troligen var det ödet som gav oss en vink om att stanna ute i solen. Det har verkligen varit en rikig vårdag, sommar enligt svenska mått mätt. Och jag åt McFlurry på vägen hem utan att frysa.

Och är full av vårkänslor innan det ens varit Alla hjärtans dag och har ingen att avreagera mig på... Och jag tror knappast att helgens filmer lär kurera mitt romantiska stadium: "Funny Face" (ännu en Audrey Hepburn-film), "Must love dogs" med John Cusack och "Memoirs of a Geisha".

Vi köpte förresten varsin badmössa. Så vi är förberedda till nästa gång.